
Förra veckan satt jag med en fruktansvärt arbetsam hemtenta, vilken tog all min intellektuella kapacitet i anspråk och ledde till att jag i princip inte orkade något annat än att plugga och kanske springa en runda. "Blonde" av Joyce Carol Oates ligger fortfarande oavklarad vid sängen. I söndags var jag rädd att jag skulle vara tvungen att lägga den på is; den är så tjock och min hjärna kändes helt tom och jag ville bara kolla på fotboll. Men så räddade Borges mig. Läste en fantastisk novell ur min "Collected Fictions", om hårda gangsters i Buenos Aires skoningslösa utkanter, och vips! återfick jag i ett slag min tro på litteraturen.
Läsa, läsa, läsa. Det enda som kan rädda oss.