lördag, december 20, 2008

She baits them tenement walls

Tydligen är det snökaos i New York just nu. Massa flyg är inställda, vägarna såphala och Bloomberg höll tal där han uppmanade folk att ge sig ut och shoppa trots vädret, eftersom "they need the business". Man kan fan köpa sig ur vilken kris som helst. Vi landar ju inte förrän ganska sent imorgon kväll, så förhoppningsvis har de klarat upp situationen då.

För nu bär det av. Hemma igen 6/1, förhoppningsvis lite brunare och med en del fina bilder. God jul och gott nytt!

onsdag, december 17, 2008

Samothrake

Jag är lite villrådig. Villrådig kan visserligen sägas vara mitt mode par défaut. Eller, om sanningen ska fram: inte villrådig så mycket som obeslutsam - men det vet alla så jag ska inte tråka er. Just nu handlar det om föreläsningarna idag och imorgon. Jag har god anledning att misstänka att de nästan bara handlar om saker jag redan kan (eftersom detta är min tredje a-kurs i överlappande ämnen), så jag har vissa svårigheter att motivera mig. Å andra sidan har jag verkligen inget annat att göra. Packa ska jag vänta med till imorgon när jag kollat väderleksrapporten i sista stund.

Det ska bli kul att träffa hunden.

Börjar få ont i ryggen av den här köksstolen.

Bussen går 05.37 fredag morgon, dvs blasfemiskt tidigt, vilket har den trevliga bieffekten att jag rullar in i Hässleholm redan vid lunch. Jag fick ett grattiskort från föräldrarna på min namnsdag, ett illgrönt med en lika kort som meningslös utläggning om mitt namn. Där står att Oscar betyder "kämpen med spjutet", att jag unnar alla det allra bästa och har en optimistisk läggning. Det bästa sparar de till sist: "Oscar är ett namn att vara stolt över". Tack. Tack.

Men jag råkar veta att Oscar betyder "Guds spjut" och inget annat.

söndag, december 14, 2008

Intersektionalitet

Jag har inga fancy kanaler, så igår när jag ville se Barca-Real var jag som vanligt tvungen att titta via nätet. På amerikansk tv. Men det värsta var inte att kommentatorn pratade som John Wayne, det värsta var hans otroligt jobbiga bisittare, en uråldrig skotte som envisades med att kalla alla spelare vid förnamn (som om de brukade semestra ihop). Och som regelbundet hävde ur sig saker som "look at that, they've been kicking filet mignons out of Messi's calves all night". Vad fan det nu ska betyda.

Imorgon ska jag cykla över till andra sidan stan och inspektera lägenheten. Jag har fått en fullmakt från Daniel med tillåtelse att skriva under eventuella kontrakt - needless to say något han kommer att få ångra resten av sitt driftsstyrda liv.

Semesterlitteratur... vad ska jag läsa på resan? Just nu lutar det åt "Gösta Berglings saga", men jag är även otroligt sugen på Mircea Cartarescus "Orbitor"-trilogi. Det får nog bli dagsformen som avgör.

onsdag, december 10, 2008

Allt fast förflyktigas

Jag såg fel på schemat och missade att tentan igår varade i fem (5) timmar, vilket resulterade i att det enda jag åt mellan 07.30 och 14.30 var en näve russin. Inte optimalt på något sätt. Vet inte hur mycket jag kan skylla på lågt blodsocker, men det blir nog svårt att skrapa ihop till VG den här gången. Förhoppningsvis väger resultaten på seminarierna upp--- Överlag var tentan jobbigt detaljerad, särskilt med tanke på att den täckte åtta mastiga böcker, och de flesta var efteråt överens om att lärarna var onda och illvilliga och ville sätta dit oss.

Idag hade vi introduktionsföreläsning till delkursen om internationell politik. Vår lärare var (till utseendet) en perfekt korsning mellan journalisten Roger Wilson och skådespelaren Gary Oldman. Verkar vettig.

Annars säger jag som Michael Jackson när jag såg honom på Ullevi på det glada 90-talet: "I love you! I love you most!"

måndag, december 08, 2008

Alludera mera

Jag vill ogärna ropa hej! osv, men det ser oförskämt ljust ut på bostadsfronten nu. Jag och Daniel fick svar på vår annons på Blocket av en man (tror jag) som ville hyra ut sin gigantiska fyra. Just nu väntar jag på att han ska höra av sig igen så att jag kan komma och se den med mina egna, opålitliga ögon. Det hade onekligen varit galet skönt att åka på semester vetandes att åtminstone vårens boende är tryggat. En fyra hade ju dessutom inneburit ett extra rum - föreställ er möjligheterna! Gästrum, bibliotek, skafferi, bastu, fängelse? Eller varför inte rotera?

Reinfeldt uttalade sig igår om den rödgröna koalitionen, och påstod att ett samarbete med Vp effektivt satte stopp för all "förnyelse" inom S. Vilket slår mig som lika dumt som arrogant. Det är så talande att förnyelse för honom per automatik måste innebära liberalisering och en rörelse mot mitten. Måhända är han själv bitter över att befinna sig just där, men det var ju priset M betalade för makten. Man sålde sin ideologiska själ och låtsades börja bry sig om svaga människor. Kom ut ur garderoben, Freidrich! Och klandra inte andra för att de är mer principfasta än du.

Tenta imorgon, stor sådan. Ska nog gå bra.

fredag, december 05, 2008

Något vagt

Läser i Uppsalatidningen att en man gripits utanför Hemköp i city efter att ha försökt stjäla drygt tio kilo fläskfilé. Är det verkligen dithän vi kommit? Fläskfilé måste vara den avgjort tråkigaste, mest okarismatiska styckdelen på hela den underbara grisen. Så mycket gott finns det där. Personligen förstår jag mig inte på folk som till varje pris vill äta kött som smakar så lite kött som möjligt. Eller så är det bara ett uttryck för mitt (illa) dolda klasshat. Vad hade han tänkt äta till sin filé? Klyftpotatis och pulverbearnaise, jag sätter mitt bostadsbidrag på det.

Jag är heeemsk.

onsdag, december 03, 2008

Nigande nejlikor

Två sköna grejer på kvällskvisten:
¤ Annonsen jag satte in på Blocket verkar göra nytta... inget klart än, men jag och Daniel hyser gott hopp om vårt gemensamma boende.
¤ Den där vedervärdiga reklamen för Coca Cola Zero ("breakup... as it should be" osv) har äntligen blivit fälld i Näringslivets etiska råd. Hoppas Ryan Air följer inom kort.

tisdag, december 02, 2008

Famntag

Gjorde ett stort misstag. Pepparkakshuset, som jag byggt med så mycket möda och besvär och som dessutom kostat mig 24 kr, har redan börjat desintegrera. Förmodligen ställde jag det för nära mitt dragiga fönster. Imorse hade halva skorstenen fallit av och hela konstruktionen känns farligt mjuk och instabil... och så åt jag upp en hörna av taket igår kväll när jag var hungrig.

Strindberg är förresten kul. Väldigt vital och frisk, och så tydligt begåvad, men kanske nästan lite för tydligt; ibland i "Röda rummet" önskar man att han kunde lägga band på sig bara lite. Fast det är ju ett tidigt verk.

Han var blek som ett lik, tunn som en svepning, var gentilt klädd, men såg ut som om han frös i alla leder och hade hemligt umgänge med fattigdomen.

söndag, november 30, 2008

Puglia

Moderata samlingspartiet har som bekant "konvent" nu, där man diskuterar strategi inför 2010, och det verkar som att man kommer försöka göra ungefär som förra gången. Det vill säga: ta en klassiskt vänsterfråga, köra den genom Frihetsmaskinen och få ut något som kanske heter likadant men betyder något helt annat. Efter att ha kidnappat sysselsättningen ska man nu lägga sina våta vantar på rättvisebegreppet. För helvete Sahlin, gör nåt. Tolkningsföreträdet står dig fritt att återerövra!

Allt ska man visst behöva göra själv.

Eftersom ingen (hittills) verkar ha kommit på den självklara idén att utse mig till partisekreterare, bidar jag min tid med engelsk fotboll och hopsättning av pepparkakshus i byggsats. Legitim lösning om man saknar ugn. Igår tänkte jag köpa glögg men hann inte till Systemet, så det blev Blossa Lättglögg på ICA och en rejäl skvätt Absolut istället. Funkade bra.

(vet inte, men har en känsla av att jag inte borde lägga upp den bilden, att den är copyrightskyddad eller nåt, men wtf)

torsdag, november 27, 2008

En lycklig dag i mitt liv

Handboll på P4, prinskorv i magen och nytt nummer av Runners World - bra för att vara torsdag helt enkelt. Fast Runners World är egentligen en riktig skittidning. Mest en massa osammanhängande reportage de tar från den amerikanska utgåvan och sätter nån stackars semidyslektisk praktikant att översätta. Och de egna texterna är undantagslöst horribelt illa skrivna. Roligt, dock, när Etiopiens löplandslagscoach intervjuas:

Atleter och soldater behöver lära sig diciplin och respekt. Respekt för andra, respekt för tränaren, respekt för sitt land, för dess regering. För mycket demokrati förstör bara idrottsmannen. Med demokrati följer slöhet.

Skön gubbe.

måndag, november 24, 2008

Aufhebung

Kanske borde jag ha begrundat Jens kommentar till förra inlägget, den om att det är för kallt för att träna nu, även om just kylan är inte något jätteproblem. Däremot snöar det och blåser. Det har banne mig snöat i tre dagar. Icke desto mindre gav jag mig ut på en liten löprunda i förmiddags, årets första med vantar men utan Ipod (ville inte utsätta den för vädret). De första 3-4 kilometerna var plogade och fina. Men sen kom jag ut på en mindre skogsstig där bara ett par skidåkare och en häst tagit sig fram tidigare, och vissa sträckor var rent ut sagt skrattretande; jag plumsade fram i snö som räckte en bra bit över knäna, vinden ansatte mig från norr och jag kände mig jävligt hardcore.

Men det var skönt att komma in sen och duscha varmt.

Idén är att jag ska vara duktig och löpträna kontinuerligt de närmsta fyra veckorna. Sen ska jag som bekant till New York en vecka, och till Puerto Escondido lika länge. Förhoppningsvis går det att klämma in ett par rundor i Mexico - man får ju passa på när man vistas i så gynnsamt klimat. Hur jag än lägger upp vintern lär jag vara betydligt bättre förberedd för vårens formtoppning än i fjol. Då blev nästan hela "försäsongen" förstörd av dåligt utprovade skor och allsköns krämpor. Sub-1.40 i Göteborg!

fredag, november 21, 2008

One does what one dares

Flera gånger under hösten, och särskilt nu sedan det blivit så enastående kallt, har jag på min väg ner mot stan övermannats av en bekant lukt. Väldigt stark och påträngande, mitt i ett villaområde. Men varför kände jag igen den så väl? Idag, när jag cyklade långsamt långsamt för att inte vurpa (vilket jag gjorde för två veckor sedan och fortfarande är öm efter) men samtidigt en smula stressat eftersom vi skulle träffa sverigedemokraten, kom det över mig Proust-style: det luktade, bortom allt tvivel, gris. Nyslaktad gris. Det är en väldigt speciell doft. Man glömmer den inte i första taget, och när jag var mindre slaktades ibland grisar hos mina morföräldrar. Även om jag inte fick vara med i själva det kritiska ögonblicket kunde man alltid spatsera ner i källaren efteråt och beskåda styckningsproceduren. Och känna lukten.

Sverigedemokraten? Trevlig prick. Småtjock, metal-skägg, gymnasielärare i samhällskunskap och historia (ooops!). Hatade den lokala reggaefestivalen. Tyckte att det egna partiet inte var tillräckligt aktivt i miljöfrågor...

torsdag, november 20, 2008

Gränslös pragmatism

En jävla heldag såhär långt: först seminarium (som jag fick godkänt på utan att ha läst ett jota, precis så duktig är jag), sen intervju med moderat kommunalråd, sen lunch och nyss intervju med socialdemokratiskt kommunalråd. Intervjuerna för inlämningsuppgiften som vi gör i par. Sossen var pratsam, moderaten mer korrekt. Lägger ingen värdering i det.

Det går en väldigt kul trailer på TV4 just nu för en Wallander-film (be mig inte komma ihåg titeln!), där en djup röst förkunnar över dramatiska bilder: "I ett litet samhälle kan vem som helst vara mördaren" Till skillnad från i en storstad då? Men visst ja, jag glömde; i stora städer finns det en massa uteliggare och kriminella gäng och (gud bevars) invandrarkillar, och andra suspekta element som lätt kan misstänkliggöras efter humör. Mycket bekvämt. Trailerns samhälle å sin sida påminner om byn i "Morden i Midsomer", dvs vit, viktoriansk och välgödd. I den serien är våldet alltid av det kuriösa slaget - orsakat av folk som är besatta av orkidéer, gamla släktfejder osv - och saknar koppling till samhället i övrigt. Eftersom sociala problem inte existerar. Nåväl.

Visste ni att man inte får ha glasögon på sig på passfotot? Jag blev mäkta ställd. Fick obehagliga flashbacks till klassfotot i ettan när den lesbiska (återigen ingen värdering i det, men jag är bergis på att hon var flata) fotografen avtvingade mig min scarf. Med följden att jag ser riktigt jävla korkad ut på bilden. Och utan glasögon tycks mina ögon krympa, så nu har jag ett pass där jag inte heller ser riktigt klok ut. Fast håret är åtminstone inte axellångt.

tisdag, november 18, 2008

Untersuchungsausschuss

Emellanåt lyckas jag klämma in lite nöjesläsning också, för tillfället "Från exilen" av Edward Said. Ibland är han vansinnigt teoretisk och man förstår i ärlighetens namn inte särskilt mycket, vilket kanske säger mest om mig, men det är åtminstone aldrig ointressant. Essäerna handlar om allt från pianospel till Palestinafrågan. Förutom alla underhållande (och rättfärdiga) tirader av hat som riktas mot Reagan är Kairo ett genomgående tema, och den staden har nog kvalat in bland de fem jag helst vill besöka inom en snar framtid. Annars, ett småkul smakprov ur en utläggning om Tarzan-filmatiseringar:

Tarzans djungelvärld med sin ytligt utopiska atmosfär som Marx kallar "primitiv kommunism" håller inte heller för en granskning. Han exploaterar alla - svarta, djur, kvinnor - och förutom det gör han så litet som möjligt. Att hänga i träden är inte detsamma som produktivt arbete.

söndag, november 16, 2008

Verbal intercourse

Eftersom Alma har lämnat mig fyller jag det uppkomna tomrummet med chili con carne enligt konstens alla regler. Exakt vilka dessa regler är verkar ingen veta, eller, rättare sagt: alla vet, men ingens regler liknar någon annans. Vilket naturligtvis är en stor del av charmen med klassiska rätter. Idag blev det:

1,5 kg högrev
2 st torkade anchochilis
En röd spansk chili
50 cl Bishop's Finger (jepp, ölen)
2 vitlöksklyftor
2 msk oxbuljong
2 msk limesaft
Spiskummin
Oregano

I skrivande stund har det småputtrat på spisen i strax över fem timmar. Under tiden har jag läst om demokratidefinitioner, sett två avsnitt av "Vita huset", sprungit en mil och käkat kvällsmat. Sen ska den få stå och mogna över natten. Lunch blir bra imorgon. Bara jag som såg Chris Rock igår och blev ganska besviken? Hade för mig att han var roligare. Dock: biten om hur han skulle sätta på Rachel Ray var kul ("och efteråt ska hon baka bullar åt mig"), och så spelade han "Duffle bag boy" med Lil' Wayne när han gick på.

onsdag, november 12, 2008

På förekommen anledning

Om lite mindre än fyra timmar kommer syrran med tåget söderifrån, så eftermiddagen vigs åt städning och soptömning och allmänt iordningställande. Nu lät det som att jag lever i fullständig misär i vanliga fall. Inte sant! Men jag har skjutit upp en del städning som annars skulle gjorts för en vecka sen, så just nu är det ganska grusigt. Och mina svettiga löparkläder hänger på tork lite varstans. Fixa, dona, feja.

Lite oklart just vad vi ska göra när hon är här (ända till söndag, trevligt värre), men stan är stor och fredag verkar bli Stockholmsdag. Tror det är bra för mig att hon kommer och radikaliserar mig en gnutta. Det är så lätt att fastna i borgerliga diskurser här vid akademien---

måndag, november 10, 2008

Parodiserad periodisering

På kort tid har två av mina lärare från Lund deltagit i olika program i P1. Först pratade Rouzbeh Parsi om Saudiarabien för någon vecka sedan, och igår hade jag det tveksamma nöjet att återuppleva Lina Sturfeldts påfrestande utläggningar om första världskriget. Rouzbeh var ju dessutom min handledare i våras. Han är grym. Jäkligt skärpt, kul att lyssna på och alltid välklädd. Lite besatt av nationalism i allmänhet och iransk sådan i synnerhet.

Så om du läser i Lund, leta efter kurser där han föreläser. Vi har förresten bra lärare i Uppsala också.

Från det ena till det andra: Tottenham går ju som tåget nu, och alla hyllar Redknapp, och jag har egentligen inget att invända på det sportsliga planet. Men precis som jag skrev för en tid sedan så är Redface själva essensen av vad som är fel och oskönt med engelsk fotboll. Erik Niva (Spursfan) på Aftonbladet hade ett bra resonemang om hela soppan. När man anställer en man som Redknapp är det som att sätta upp en stor skylt med texten "Vi säljer gladeligen vår själ, våra principer och vårt samvete - vinst till varje upptänkligt pris" ovanför ingången på White Hart Lane. Det är att kapitulera för Girigheten.

Eventuellt ska jag och en annan kursare intervjua kommunfullmäktiges enda sverigedemokrat här i stan. Lär bli spännande.

torsdag, november 06, 2008

Ganges

Herre min skapare. Slår på tv:n nu på morgonen, häller upp kaffe och sätter mig för att få gårdagens Champions League-mål. I SVT:s soffa sitter en svart svensk-amerikan, tydligen inbjuden för att representera och tala för varenda svart människa i USA oavsett klass eller läggning eller annat, och vi får först se ett klipp från 1964. Sen vänder sig programledaren till sin gäst och frågar något i stil med "är det klart nu?" KLART?! Hur världsfrånvänd kan en människa vara? Är Sverige ett jämlikt land för att Maud Olofsson leder bondepartiet?

onsdag, november 05, 2008

Ringsignalen, vår tids klassmarkör

Jag hade verkligen tänkt kläcka ur mig nåt snitsigt och småcyniskt nu: om hur skönt det är att hela valcirkusen är över, att nu är det minsann upp till bevis efter all uppfordrande retorik, "action speaks louder" osv. Men så gick jag in på Youtube och såg hela talet, alla 16 minuter. Och jag bara satt och log, och Jesse Jackson grät, och Oprah grät, och banne mig om inte mina egna ögon blev mer än lovligt grumliga och jag fick något verkligt tjockt i halsen --- det är så jääävla stort, det är vad det är. Man kan säga det till leda men det blir inte mindre sant för det.

tisdag, november 04, 2008

Yes we can

Eftersom jag har seminarium imorgon (tiiidigt) så blir det ingen valvaka för min del. Kompenserar med en liten USA-fest: ordentliga hamburgare (nötfärs och riktigt röda i mitten), senaste avsnittet av suveräna "Californication" och så lite göttigt nostalgisk hiphop. "That's how we roll '98" med Big Pun och en helgjuten barnkör som drar refrängen:

There's something I want to tell you,
there's something I think your crew should know
Big Pun is the largest, we straight outta the projects,
that's how we roll