För att förtydliga: ni kommer inte att få läsa några nya, banbrytande grejen i den här bloggen. Mest gammal skåpmat formulerat på ett lite elegantare sätt.
Igår kväll såg jag ett program på SVT2 som hette "Drömsamhället: kommunismen". En liten syrier åkte runt och intervjuade folk och frågade vad kommunism var för just dem. Etc. Jag ger programmet 6 av tio skördetröskor. Lovade runt men höll tunt. Det enda som kom fram var den extremt klyschiga "ja, det låter ju bra i TEORIN, men se så illa det har gått i PRAKTIKEN" vs. den ännu värre "men det som fanns i Sovjet och Kina var aldrig RIKTIG kommunism, det är inte så det ska vara, bla bla bla". Jada jada jada. Konstigaste intervjun var annars den med kommunisttjejen som bodde i ett kollektiv (och hade Marilyn Monroe på sin mugg). Syriern frågade om hon var villig att offra några människors liv för ett kommunistiskt samhälle. Ja, svarade hon, om det innebar att man bytte några få människors liv mot en helt rättvis värld med fred och sånt, då var det nog ok. Och så zoomade de in programledarens ansikte som för att visa hur förskräckligt han tyckte att det var. Vad? Vad var förskräckligt? Hela poängen gick mig spårlöst förbi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar