I eftermiddags genomled jag en smärre kris på Lunds stadsbibliotek. Efter föreläsningen (en utmärkt sådan, om Kambodja) åt jag en macka och sen satte jag mig på biblan och läste gamla nummer av Runner's World. Kollade på klockan och insåg att det var fem (5) timmar tills franskan började. Insåg vidare att jag hade en inlämningsuppgift att skriva. Insåg att det skulle vara såhär hela våren. Då blev jag trött. Tog tre koffeintabletter: blev obetydligt piggare.Så jag vek ner mig och åkte hem.
Sedan dess har jag bakat några baguetter i terapeutiskt syfte och funderat över min framtid, men inte blivit särskilt mycket klokare för det. Jag skulle kunna hoppa av franskan nu; lektionerna är tråkiga, jag känner att mina ordinarie studier blir lite lidande (vilket såklart mest beror på att jag springer för mycket, etc), och jag kan ju faktiskt börja om igen om ett år eller så. Men samtidigt: hur jävla lat får man vara?
Ser i alla fall fram emot fredag: KZ på Perrongen. Äntligen ska man få komma ut lite.
4 kommentarer:
Ja,du har väl inte festat i år?;). Det ska bli skoj!
Jag förstår dig om Lund. Småkurser är inget kul i längden..Du kan väl börja här uppe vid Vetlanda i höst annars;)
Haha,ja, och Zidane är ju bra på att slåss dessutom.
Mm, det har du faktiskt helt rätt i, vad det gäller Kenya.
Jaa. Vi ses där; )
Du vet ju att svaren på alla dina frågor vilar vid samma källa; Uppsala! oh, du högburna, anrika säte!
Skicka en kommentar