Sfoglia

Eftersom sortimentet i Maxis köttdisk fortsätter att vara generande dåligt lyckades jag inte få tag i något hjärta innan lunch igår. Istället: runt ett kilo hel karré, med ben och allt. Såhär kan man göra om man har en bit gris över:


1. Samla ihop ingredienser och verktyg, det vi i branchen kallar mise en place. Själv är jag tämligen nitisk på den fronten. Pallar inte med ett stökigt kök.




2. Stavmixern är din vän. Blanda vinäger, chili, dijonsenap, ketchup, tomatpuré, vitlök och vanlig gul lök till en slät fin massa. Ser inte särskilt gott ut, men väx lugn!





3. Bryn köttet omsorgsfullt, runt om, i en rejäl gryta. Häll över den mixade purén och ungefär en liter vatten. Det ska täcka ungefär halva. Låt det koka upp, sänk värmen tills det bara småsjuder lite stillsamt och sätt på locket.




4. Ta det passivt i cirkus tre timmar. Läs med fördel en god bok. Njut av att din boning fylls av doften av gris och chili. En gång i halvtimmen får du gärna lyfta dig från stolen och vända köttet, men det räcker nog att göra det hälften så ofta. Hetsa inte upp dig.




5. Efter tre timmar (min karré var ganska liten och nöjde sig med två och en halv) lyfter du upp köttet ur sin underbart aromatiska chililag. Det är nu så mört att det formligen faller sönder vid minsta beröring. Man kan naturligtvis skära det i fina skivor, men jag kände mig mer rustik och drog isär stycket med en gaffel. Under tiden höjer du värmen på grytan och kokar skiten ur spadet, så att det reduceras i valfri utsträckning.

6. Efter genomförd reduktion återbördas köttet till sitt välgörande bad. Servera i exempelvis tacos. Eller, som undertecknad: kör en traditionsenlig North Carolina pulled pork sandwich, där köttet placeras i ett bröd (som en hamburgare) som på ett förtjänstfullt sätt suger upp de härliga safterna.


(tänk på att du kan klicka på bilderna, så blir de härligt stora)

Sonderweg

Extremt sporadisk aktivitet härinne, je sais, och jag har egentligen inget annat att skylla på än min egen lathet. Men: idag ska jag springa 25 km från Kivik till mina föräldrars stuga i Nyehusen, och när jag kommer hem på onsdag hade jag tänkt köpa ett grishjärta. Lovar att dokumentera hela tillagnings- och förtäringsprocessen. Hang in there.

Återhållsamhetens horn (blåser jag i)

Sedan senast: tre underbart välgörande dagar i rurala omgivningar, med dagar av frisk luft och kroppsarbete. Vi pratade en hel del om framtiden (både min och Viktors) - moster övertygade mig nästan att sadla om och söka in på journalistprogrammet, men det faller såklart på geografin, för till Göteborg tänker jag aldrig flytta. Fick även en hel del läst i "De vilda detektiverna" av Roberto Bolaño. Efter det gäng halvdana - bra, men knappast omskakande - böcker jag slukat hittills under sommaren är det skönt att äntligen få njuta av något verkligt lysande.

Till råga på allt fick jag springa en runda i de galet vackra omgivningarna. Böljande fält, Vombsjön i fjärran, gårdar och hästar och hela köret. Ett tag trodde jag att jag var vilse, särskilt när jag passerade en liten stuga med en hissad tysk flagga i trädgården, men det ordnade upp sig.

Och så fest hos Kristina i lördags. Det slog mig hur trevligt det kan vara att umgås med folk i sin egen ålder; Viktor var yngst på hela tillställningen och ingen gång kom det ett tjog 92:or invällande med giftgrön cider och det där paketet. Inget ont om 92:or såklart. Fantastisk årgång. Men omväxling förnöjer, som flickan sa.

Urstoff alles Negativen

Ryktet om min bloggs (och min egen!) död är, om inte kraftigt så åtminstone orättvist överdrivet. Röster har höjts, åsikter yttrats, omdömen fällts - och jag kan inte dementera riktigt allt. Jag har varit en smula, ehum, innesluten och asocial den senaste tiden. Även med mina mått mätt. Förmodligen blir det ändring framöver. Ett steg i taget.

Till och med fredag ska jag dock ta isoleringen till nya höjder. Jag och Viktor ska hjälpa till några dagar på min mosters gård utanför Sjöbo, precis som på den gamla goda tiden; måla lador, bära möbler, gräva gropar etc. Danande och välgörande för våra unga kroppar. Sen på lördag blir det fest.

To taste your tender charms

Inga långa haranger (underligt ord, men användbart) nu. Nyss hjälpte jag pappa att lasta det hyrda släpet fullt med foppatofflor som han hoppas kränga imorgon, för imorgon och på torsdag är det marknad i Hästveda; sommarens kanske största begivenhet och en pålitlig freakshow utan like. Givetvis kommer även jag att vara där. Ämnar springa upp precis som ifjol, det blir ett lagom långpass om ungefär 19 kilometer.

Har bokat 95-kronorsbiljetter till Stockholm i augusti. Upp den 19e och hem den 21e, för att träffa kvinnan med lägenheten och gå genom lite detaljer. Och käka på några bra restauranger, hade jag tänkt mig - någon som har tips?

Supinerat grepp

En liter blod, förpackat i sterila småflaskor: 29,90. Ett jävla kap ju! På söndag ska det svängas ihop en sjusärdeles blodpudding efter recept i "Husmanskost" av Tore Wretman.

Nån som vet var man kan hitta ister?

Vänster vinge

Fortfarande har de inte hört av sig från Coop, där de påstod sig kunna skaffa fram min liter svinblod - jag anar att jag blir tvungen att fråga på Widerbergs i Lund nästa gång jag har vägarna förbi. Det är ett pålitligt ställe. En gång i början av min akademiska karriär, när jag stod och väntade på att få köpa en tekaka med rostbiff, kom det inrusandes en man med något vilt i blicken och famnen full av flådda kaniner. Då känner man sig trygg.

Fjärde juli är det också. Ikväll blir det grillade revben.