
Till råga på allt fick jag springa en runda i de galet vackra omgivningarna. Böljande fält, Vombsjön i fjärran, gårdar och hästar och hela köret. Ett tag trodde jag att jag var vilse, särskilt när jag passerade en liten stuga med en hissad tysk flagga i trädgården, men det ordnade upp sig.
Och så fest hos Kristina i lördags. Det slog mig hur trevligt det kan vara att umgås med folk i sin egen ålder; Viktor var yngst på hela tillställningen och ingen gång kom det ett tjog 92:or invällande med giftgrön cider och det där paketet. Inget ont om 92:or såklart. Fantastisk årgång. Men omväxling förnöjer, som flickan sa.
3 kommentarer:
Haha, varför denna sågning av Göteborg? Nej, inga 92:or, men ni socialiserade ju glatt med 85:or istället!
Först och främst, fan vad blogspot är dåligt. Skit rent ut sagt som raderar mina kommentarer.
Nej,du ska inte känna dig träffad.Jag kan inte spela gitarr så någon solokarriär blir inte. Bandet är inte nedlagt för den delen.
Men det finns fler alternativ till journalistutbildningar:).Det vet ju jag..Varför inte läsa i Lund,Skurup eller i vackra Vetlanda?
Jag föredrar den unga årgången med 92er. Men det var en trevlig mogen stämning på festen(jag ej inkluderad där hehe)
"Det där paketet"?
Skicka en kommentar