Rapport från osthyllan

Alltid gött med partiledardebatt, och särskilt som nu i nästan två hela timmar. Sammantaget tycker jag att de goda krafterna skötte sig ganska bra. Jag antar att Sahlin ångrar veckans rabalder om Vänsterpartiets vara eller icke vara i en framtida koalition; det var liksom bara onödigt, och gav regeringspartierna nytt vatten på sin lilla kvarn. I alla fall, tre bra grejer:

• Ohly såg nästan ut som en riktig politiker! I skjorta och kavaj! Jag blir lika glatt överraskad varje gång. Tror inte man ska underskatta klädernas betydelse för det samlade intrycket, och en småsäckig kavaj trumfar den grovstickade fiskartröjan alla dagar i veckan (åtminstone i tv-sammanhang).
• Att Sahlin inte drog sig för att trycka på de normativa aspekterna av den ekonomiska politiken. Själv är jag övertygad om att de har allt att vinna på att poängtera hur omfördelning handlar om solidaritet, och att det inte räcker att ropa "valfrihet" och luta sig tillbaka. För min del får hon gärna prata ännu mer om rättvisa.
• Det var kul att se Hägglund svettas när könsneutral äktenskapsbalk kom på tal. Det framgick hur sorgligt ensamma han och hans menlösa parti är, och jag tycker synd om Reinfeldt som måste försöka försvara Kd. Det lät som om han talade om en liten pojke med bokstavsdiagnos: "Han är inte som vi andra, han klarar inte av förändring, ge honom lite mer tid!"
  

Sluligen: nästa gång jag hör någon, oavsett politisk färg, använda sig av uttrycket "pengar i plånboken" osäkrar jag mitt gevär. Fattar ni inte att det är en fälla?