tisdag, mars 31, 2009

När det marginella är det intressanta

Om loppet har jag egentligen inte så mycket att säga: det gick inte så bra som jag hoppats, minst ett par minuter för långsamt, och väl i mål kände jag mig mest frustrerad och lite tom. Problemet, inbillar jag mig, är främst mentalt. Min hjärtskärande brist på tävlingsinstinkt gör att jag tappar koncentrationen och glömmer bort att pressa mig genom hela loppet. Med tanke på hur lätt och fin jag kände mig i kroppen och hur bra det känts på träning de senaste veckorna måste jag få vara lite besviken. Men: revansch i Göteborg! Förmodligen passar den längre distansen mig bättre.

Fåglarna sjunger om morgnarna nu. Innan fredag ska jag gå på ett par föreläsningar om handelsteori, äta ur kylen så att inget står och förgås, läsa ut "Hemsöborna" och tvätta lite kläder. Sen bär det av hemåt. Av vårt telefonsamtal igår att döma har Alma tappat det helt; hon orerade om obskyra metodistinternat i Jämtland och dalsländska tovningsutbilningar och gud vet vad. Måste ge henne en kärleksfull omruskning.

Inga kommentarer: