Passus

Borges "Biblioteket i Babel", som innehåller valda noveller ur "Aleph" och "Fiktioner", fördes till handlingarna igår. På litteraturvetenskapen i Lund fick vi läsa en handfull berättelser ur "Fiktioner" och vår lärare Anders Mortensen (som jag hörde i P1:s "Filosofiska rummet" häromdagen, orerandes om Robert Musil och moderniteten) hävdade att Borges storhet låg i att han lärde litteraturen att ljuga igen. Och det är väl precis vad världen behöver idag, för att balansera all denna "based on a true story"-vurm: hittepå, sagor, små detektivgåtor, labyrinter. Oändlighet, odödlighet, cirklar. Men det bästa man kan göra är att köpa "Fiktioner" i pocket, den är avgjort mer fokuserad och helgjuten och, framför allt, oavbrutet underhållande.