Bära eller brista.
1. Cher - I found someone
Inte så illa som det ser ut, men fortfarande obehagliga Tina Turner-vibbar och en ganska enfaldig text. 4/10
2. Wilmer X - Het men inte längre
Grym urladdning. Ärlig, rak på sak och med en klockren Nisse; skivans bästa låt! 10/10
3. Thåström - Varför är du så tyst?
Har lite svårt att förstå tjusningen med den här. "Du springer över tundran och skriker högt"? Wtf?! Känns lite för mycket ledsna_phlikkan F14 med skärsår på underarmarna. 4/10
4. Roxy Music - Jealous guy
Nja. Bryan funkar, men låten är faktiskt ganska slätstruken, på gränsen till tråkig. Tyvärr. 5/10
5. Magnus Carlsson - I mina händer
Nu börjar det bli direkt obehagligt. Vissa saker vill man aldrig höra Magnus Carlsson sjunga, och hela texten går ju ut på att han och hans käresta stannar inne, drar ner rullgardinen och gör det "om och om och om igen". Visst är jag liberal, men man får ju ha gränser. 4/10
6. Lasse Stefanz - Det regnar och regnar
Den inledande kören är visserligen föredömligt svulstig, men sen rasar allt samman i samma gamla vanliga dansbandssörja. Just det: det är alltså en dansbandslåt. Inget annat. Får ett extra poäng för att den stundtals är ganska kul. 3/10
7. Ulf Lundell - Gå ut och var glad
Uffe levererar. Just som hela skivan hotade att gå under i smaklöshet kommer han och räddar föreställningen. Kanske inte hans bästa, men den har ju ett positivt och fint och beundransvärt budskap. 7/10
8. Pelle Ossler - Vite man
Ja, du. Jag vet inte. Som sagt, det är en ganska abstrakt text, men jag tycker ändå att känslan förmedlas. Förstår om Nisse inte drog jämt med honom, för det låter mest som en melodisk PJ Harvey korsad med jag vet inte vad. Jag vet inte. Hyfsat i alla fall. 6/10
9. Escobar - Love strikes
Mig lurar du inte. Detta är nämligen inte bra, bara överdådigt intetsägande och meningslöst. Den felande länken mellan Jon Bon Jovi och Keane. 3/10
10. George Michael - I knew you were waiting for me
Ok. Du kunde varit lite schysst och skrivit ut att det var en duett. Med Tina jävla Turner. Men inte ens när hon håller tyst funkar det, och då gillar jag ändå George. Det här är dock lite för lite Wham. 3/10
11. Anders Glenmark - Här är jag
Vill du ta livet av mig? I benhård konkurrens med "Svart kaffe" är detta det absolut värsta du någonsin bränt till mig. Direkt hälsovådligt. Fruktansvärt pinsam text, men det är ändå den fullständigt bisarra produktionen som slutgiltigt sänker låten. Förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna det här lidandet. 0/10
12. Björn Afzelius - Bella Donna
En av skivans absoluta höjdpunkter, helt klart. Brukar lyssna på den när jag är ute och springer. Men hade den inte varit ännu bättre med akustisk sättning? Som det är nu känns den tyvärr lite daterad, men kvaliteten lyser ändå igenom. 8/10
13. Orup - Vid min faders grav
"Jag kommer hem ibland/jag har varit borta". Kan väl sägas sammanfatta Orups låtskrivartalang ganska bra. Och han sjunger inte bra heller. Nu plockar den vissa billiga nostalgipoäng, men annars är det inte mycket att hurra för. 4/10
14. Wilmer X - Tur och talang
Ännu en finfin Wilmerlåt. Och om Orup verkligen suger som popsnickrare märker man här vilken skicklig hantverkare Nisse faktiskt är. Gillar honom mer och mer. 9/10
15. Lena PH - Jag sover hellre ensam
Har du låtit köttkompassen styra nu igen? Skämt åsido, skämt åsido. Helt ok för att vara Lena. Hon är ju bra på att låta småkåt om inte annat. Känns som att sammarbetet med Orup gör mer skada än nytta. 5/10
16. Roxette - Dangerous
Nostalgichock deluxe. Men fan vad man stör sig på Gessle, kunde han inte bara lämnat sången åt Marie? Helt obegripligt att de har kunnat sälja så sjukt mycket skivor utomlands, dock. 4/10
17. Jerry Williams - When the summer is gone
Jerry måste vara en av Sveriges underligaste artister. Vet inte riktigt varför, jag tycker bara att han är jättekonstig. Och jättegubbig. Och jättetrist. 3/10
Sådär. Jag vill tacka Jens för en intressant lyssningupplevelse. Dina skivor är stundtals riktigt bra och alltid väldigt roliga. Hoppas på ett nytt utbyte om ett tag, kanske en julskiva?
2 kommentarer:
Haha, intressanta kommentarer.
Kul att du gillade Wilmer!
Angående George Michael Duetten så är det Aretha Franklin och inte Tina Turner.
Lite oväntat att Roxette och Orup blev så dissade. Orups röst är ju fantastisk. Och utan Orup skulle Lena blivit en ny Pernilla Wahlgren.En artist som bara finns där liksom utan att göra nytta.
En julskiva? Med jullåtar? Ja, absolut, det låter kul.
Hahaha, kan inte fatta att jag kunde blanda ihop Aretha och Turner... Skäms öronen av mig. Men tyvärr så hjälper det inte låten. Och att Orups röst skulle vara "fantastisk" måste vara årets överdrift.
Skicka en kommentar