The joy of manual labour

Uh, denna tenta. Den blir min undergång. Tre frågor om hur det regleras i Wienkonventionen hur stater får reservera sig vid ratificeringen av internationella traktater... och jag har bara skrivit den första, och båda de andra måste plitas ner idag, för imorgon ska jag baka fyra bröd till min systers födelsedagskalas. Och vad händer? Det kommer ett nytt nummer av The New Yorker. Dubbelnummer, dessutom. "The food issue"! För fan, mat är typ det enda jag tänker på just nu och så kommer en hel tidning på ämnet.


Missa inte Per Moberg på TV4+ ikväll 21.00. Han skulle göra ärtsoppa, entre autre.

Igår bokade jag i alla fall tågresan till och från Stockholm den 18:e resp 21:e oktober. Det var två år sen jag flanerade i huvudstaden, så nu ska jag vara duktig i en månad och leva knapert och spara, så jag kan leva loppan den enda helgen. Och Albin gjorde tydligen sina första mål i Bajentröjan igår mot Lugi. GRATTIS!

Spontana samkväden

Lekman på Markan infriade alla möjliga och omöjliga förväntningar, och även om "förfesten" här hemma drabbades av substantiellt frånfälle och kvällen i sin helhet blev lite kort, måste jag säga att jag var nöjd när jag kröp till kojs. Mindre nöjd när jag vaknade alldeles för tidigt igår morse, men så brukar det ju vara.

Idag har jag rostat min egen müsli.

Har inget mer att tillägga.

Förutom att: med tanke på hur spektakulärt obegåvad jag kan vara rent konversatoriskt (är det ett ord?) även i nyktert tillstånd, kom verkligen fredagskvällens verbala härdsmälta som någon överraskning? Jag har ett suddigt minne av osammanhängande sludder och olyckligt ordsnubblande. Usch.

Bring me my spear! O clouds unfold!

Reglerna är enkla: en stad, en bok.

• Moskva / Michael Bulgakov - Mästaren och Margarita
• Stockholm / Hjalmar Söderberg - Den allvarsamma leken
• Paris / Ernest Hemingway - The sun also rises
• New York / JD Salinger - The catcher in the rye
• Istanbul / Orhan Pamuk - Den svarta boken

Kom gärna med egna förslag.

A chokin' sensation

Sitter i godan ro med mitt eftermiddagskaffe, lyssnar på Jens Lekman (mkt bra), surfar runt bland lite olika bloggar och BAM!!! så bara är den där: Sportbladets subtila uppslag från igår om att man från nästa säsong slopar begränsningen av antalet icke-EU-spelare i allsvenskan.

Sex afrikaner på planen i Helsingborg - inga problem nästa säsong.

Fräsch och balanserad sportjournalistik har väl iofs ganska länge varit förbehållen Offside, men detta går ändå utanpå allt. "Nu öppnas gränserna", hur tänker man när man sätter en sån rubrik? Det påminner om när Göran Persson pratade om social turism för något år sedan. Tror de att folk sitter i sina flottar längs hela Östersjökusten och bara väntar på att få invadera? Det är ju såna syner den typen av språkbruk planterar i folks huvuden, och om man inte inser det är man bra korkad. Faktiskt.

Cruel and degrading

Han blev inte så värst sur när jag drog upp byxbenet och blottade min håriga vad. Han till och med gick ner på knä och klämde lite. Hummade. Synd bara att allmänläkare i allmänhet är så inkompetenta vad gäller idrottsskador; allt jag fick ur honom var en diffus uppmaning om att springa mindre på asfalt. Jag sprang fyra mil i veckan, uteslutande på just asfalt, i säkert tre månader innan jag fick problem. Men det verkade inte gå in hos doktor Jansåker.

Men men. Franskan gick i alla fall utmärkt. Vi höll till på sjätte våningen (ah, trappor!) i Lingvisthuset, i en mysig liten vindsvåning liksom. Nivån var överkomlig. Min bordsgranne söt men totalt obegåvad, och dessutom från Norrköping. Tåget hem försenat.

San Salvador

God willing and weather permitting åker jag (och förhoppningsvis även Daniel) upp och hälsar på Albin i Stockholm om precis en månad. Jag pratade med honom igår. Han lät uppåt, vilket är förståeligt när man varit i Riga och blivit krönt till baltisk mästare. Han pressade mig även lite och försökte avkräva mig löften om att ta mitt pick och pack och fortsätta mina studier i Uppsala, och jag ska inte säga att tanken är mig helt främmande, men det lär dröja åtminstone ett år i så fall. Först lutar det åt en vår av statsvetenskap och en höst i Sydamerika.

I eftermiddag har jag tid hos Jansåker på Göingekliniken. Vi ska prata om min ansträngningsastma och nödvändigheten av framtida medicinering. Dessutom hade jag tänkt genomföra en liten kupp och be honom titta på min smärtande vad när jag ändå är där, men risken finns såklart att han blir irriterad och tycker att jag ska boka en separat vadtid. Värt ett försök, nevertheless.

Lekman på fredag!

Fuentes

Igår var jag verkligen inte upplagd för släktåtaganden men tänkte att det kunde bli trevligt att träffa Viktor och Daniel och Agnes och prata lite om fredagskvällen. Jag var förkyld, oändligt bakfull och hade sovit alldeles för lite. Mycket riktigt blev det ganska jobbigt. Men tårtan var god.

Inatt sov jag nästan tio timmar, vilket är extremt mycket i min bok, och vaknade till DN och nybryggt kaffe. Underbart. I söndagsbilagan intervjuades Paolo Roberto om sina dryckesvanor: "Bättre ett glas dåligt vin än inget alls." Vissa kvällar skriver man under på det, men inte alltid.

Så det blir till att baka bröd och kolla fotboll idag.

Drömtigrar

Ah, pannkakor. Jag hittade ett rustikt recept i någon kul matblogg och modifierade det lite genom att använda laktosfri mjölk, så att Alma också skulle kunna föräta sig. Hon är hemma från skolan, lite krasslig men med god aptit. Och hon gillar pannkakor. Själv satte jag mig med en kopp kaffe och senaste numret av The New Yorker under tiden de gräddades.

Först läste jag en föredömligt kort (de flesta texter i tidningen tar mer än en fika i anspråk) och insiktsfull analys av Sarkozys ledarstil och politik. Mest om hans relation till USA. Så upplysande! Jag älskar att bli upplyst! Nu är jag totalt uppslukad av nästa artikel, som handlar om Ian McKellen. Han berättar bl a om hur han, när det kom en cirkus till stan, brukade tycka om att sitta i gräset och beundra männen som reste tältet:

They were the first men I was attracted to: long hair, tight trousers, dirty hands. Anyone would have fallen for them.

Kan jag mycket väl tänka mig. Men nu måste jag verkligen plugga.

Uqbar

Natten mellan söndag och måndag drömde jag: att jag använde ordet "flagrant" två gånger i samma konversation (med bara kanske en minuts mellanrum), och att jag skämdes något fruktansvärt.

Annars gillar jag "reciprok".

Prolonged, protracted

I förmiddags kände jag att jag hade mycket att dela med mig av, mycket på mitt hjärta, men nu är jag bara trött och osugen på att läsa de kapitel vi har inför morgondagens föreläsning. Det första jag tänkt ta upp var en krönika i Metro av Johan Staël von Holstein (mannen som får folk på Timbro att framstå som varmhjärtade filantroper). Hur en så genuint talanglös skribent alls kunnat få en egen kolumn i Sveriges största nyhetstidning är visserligen ett mysterium i sig (precis som den skinnrock han envisas med att posera i), men man hade eventuellt kunnat ha överseende med hans stilistiska brister om idéerna han framfört varit någorlunda originella.

Men OKEJ, jag skall aldrig mer hacka på sossarna. Jag SKALL avrätta Jante och då försvinner socialismen av sig själv.

De senaste två åren har jag läst uppskattningsvis tio kolumner signerade von Holstein. Varenda en har, på ett eller annat sätt, behandlat den sk. jantelagen. 10/10. Att han dessutom påstår att Socialdemokraterna har något att göra med socialism gör ju det hela än mer parodiskt.

Uuuusch så bitter man kan låta.

Något som däremot gör mig glad och (jepp) uppspelt är att Killer Zeus ska spela på Perrongen på fredag. Viktor har dessutom trissat upp förväntningarna genom att berätta om en ny låt de håller på att repa in, som enligt honom ska vara "det bästa vi gjort"... Som Sven Melander hade sagt: "Upp till bevis!"

Rockin' vintage Gucci

Yes yes y'all, franska hösten lång blir det! När de var klara med uppropet fanns nästan 40 platser lediga, så i egenskap av fjärdereserv behövde jag aldrig bli särskilt orolig. Vi fick fylla i ett litet frågeformulär på franska (underliga frågor, typ "Vilka länder har du varit i?") och ta del av schemat. Tisdagkvällar är det som gäller för oss i "snabba" gruppen. Känner mig väldans upprymd. Nästan bara flickor i min grupp dessutom. Jaja.

Dick Harrisson var på SVT Morgon idag. Han verkade helt förvirrad. Dillade om kvinnliga kolonisatörer i Nordamerika.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag orkar se "The Bourne Ultimatum" på bio ikväll 22.00. Dels är det lite sent, dels måste jag ragga sällskap. Tror jag väntar till nästa vecka och chillar med lite friidrott istället. Blir glad av:

• Beyoncé ft. Fabolous - Get me bodied (remix)
• Vädret
• Landskamp imorgon
  

Chopped and screwed

Mest spelade i Oscars Ipod just nu: "Same girl (remix)" med R. Kelly, Usher och T-Pain. Originalet var en av höjdpunkterna på Kellz senaste (olyckligt ojämna) platta, "Double up". Remixen är något i hästväg.

Från början handlar låten om att Kellz och Ush berättar för varandra om sina senaste amorösa utsvävningar, och efter ett tag framgår det för dem att de har dejtat samma tjej. Sen planerar de olika spännande hämndaktioner på henne. I remixen gästas de alltså även av T-Pain (den mannen är banne mig överallt), som får ta på sig rollen som... tjejens äkta man! Och han är förbannad! Men han får ändå bara en vers i början, sen är det Kellz show för resten (vilket vi naturligtvis tackar för) och det är bara helt lysande. Bl a bjuder han på en fantastisk Michael Jackson-imitation.

Ikväll ska jag på vinst och förlust ta mig till Lund och försöka ta en plats på nybörjarkursen i franska; i egenskap av reserv kan jag bara gå på introduktionsmötet och hoppas på det bästa. Men det ska nog gå bra. Innan dess ska jag dessutom träffa Kristina utanför AF och fika och höra hur det går på LTH (eller var det nu är hon går).

Datorn är såld

Motivation är för amatörer

Vid halv sju igår promenerade jag så upp till Göingevallen. Det var ganska kallt. Jag hade tagit med mig plånboken eftersom jag tänkt gå inom Statoil och köpa yoghurt på hemvägen (yoghurt och müsli har konkurrerat ut gröten i min standardfrukost, eftersom gröt gör att jag känner mig lite svullen).

Horder av svärmande små barn mötte mig, och deras tillhörande föräldrar och längst bort i ena hörnan sex-sju ungdomar som hoppade stav. Dit gick jag och försökte tappert föra någon slags dialog med tränaren (Hans). Ärligt talat tror jag aldrig jag har tvingats uthärda så mycket pinsam tystnad på samma gång; man fick dra ur honom svaren och om han var ett dugg intresserad av att locka nya fömågor till sin förening hade han ett minst sagt lustigt sätt att visa det på.

Sammantaget var besöket inte direkt entusiasmerande. Folk verkade mest lalla runt, kasta lite spjut, hoppa lite längd, träna lite starter, hänga lite lojt vid hindergropen. Jag som hade målat upp en bild av brutala intervaller, spänstträning över häckar etc. Allt verkade bara så förbannat likgiltigt och planlöst. Mitt sökande verkar få gå vidare.

Tusen och åter tusen

Det hör faktiskt inte till vanligheterna att jag ger upp en bok efter 70 ynka sidor, men på tåget mot Lund imorse fick jag nog av "Walden" och slutade helt tvärt. Mitt i ett kapitel till och med. Sida upp och sida ner av civilisationskritiskt tragg och putslustigheter; jag betackar mig. Lämnade igen den på biblioteket när jag kom hem. Egentligen finns det rimligtvis inget skamligt i att döma en bok så tidigt, inte med tanke på hur kort människolivet faktiskt är i förhållande till de sanslösa mängder god litteratur som finns där ute. Men det känns ändå som ett nederlag.

Så vad läsa istället? Just nu står det mellan "Pale fire" av Nabokov och "Röda rummet" av Strindberg. Får springa på saken.

På tal om att springa: ikväll ska jag försöka våga mig ner till Göingevallen (som ju är så fin och renoverad nu) och hälsa på HAIS när de tränar. De vet inte att jag kommer. Antingen skrattar de åt mig och erbjuder mig tjänsten som gropkrattare vid nästa tävling, eller så blir jag upptagen i gemenskapen. Har en känsla av att jag är en jävel på spjut.

Rävsax

UPDATE! Nu ingår även skärm i datorpaketet. Den är på 19 tum och har ingen fot, men det går utmärkt att ställa den på en trave böcker eller nåt.

Skamgrepp

Sådärja, nu har jag putsat och fejat och gjort min stationära dator redo för försäljning. Snål som jag är tänker jag dra mig för att lägga upp den på Blocket så länge det går.



Specifikationer för den intresserade
¤ Pentium IV 2,4GHz (800MHz buss)
¤ 2X256Mb 400MHz ddr-minne
¤ Ati Radeon 9600Pro grafik
¤ 160Gb hårddisk (Samsung, SATA)
¤ Trådlöst nätverkskort (och inbyggt vanligt)
¤ Dvd-brännare
¤ Diverse dyra fläktar och sånt

Leveras med pirat-Windows installerat men utan tangentbord, mus eller skärm.

Finns det några hugande spekulanter? Jag hade tänkt mig typ två lakan, men är även öppen för andra, mer kreativa betalningsformer. Djur, sprit, sex etc.