Vi hade en gästföreläsning om sk hedersrelaterat våld inplanerad idag, "Äran utmanas", med en medelålders docent i etik från Malmö Högskola. Jag gick efter halva. Förmodligen var det de mest förvirrade och osammanhängande 45 minuterna jag tvingats genomlida under min tid i Lund. Klart mer givande var att sätta sig med senaste The New Yorker i AF-borgen och sörpla kaffe medan snön vräkte ner utanför, och sen gå bort till Akademibokhandeln och botanisera lite bland kokböckerna, och sen ta tåget hem.
Hoppas det inte snöar på min födelsedag.
Läste förresten "A moveable feast" av Hemingway i helgen, såhär inför Paris (på söndag!). Det kändes lite som att komma hem efter alla dessa nedtyngda, översållade sidor jag plöjt i "Blonde". Den är också bra, absolut, men innerst inne föredrar jag nog Ernest. Han och Söderberg talar till mig på ett speciellt, djupare plan.
I would stand and look out over the roofs of Paris and think, "Do not worry. You have always written before and you will write now. All you have to do is write one true sentence. Write the truest sentence you know".
1 kommentar:
Börjar bli lite väl mycket tjat om Paris nu. Det blir trots allt sirap baklänges. Köp mig en croissant aux beurre.
Skicka en kommentar