Jag har bestämt mig för att lägga ner det här bredbandsprojektet, eftersom ingen leverantör jag hört med varit villig att sälja abonnemang med mindre än tolv månaders bindningstid, och om tolv månader bor jag som bekant inte här, så det kändes lite onödigt. Jag klarar mig genom att parasitera på grannen den här våren. Det är långsamt och ganska instabilt, men också gratis.Vi har delats in i grupper om tre inför de närmsta veckornas pm-skrivande. Och vi har blivit tilldelade ämnen. Det är något uppfriskande i att ledas framåt med så fast och obönhörlig hand. I min grupp finns två unga kvinnor som jag bestämt har för mig heter Daisy och Julia, fem bokstäver gånger två var det i alla fall, och båda är korta och mörka och ser ut att nyss ha börjat gymnasiet, om man ska vara lite elak. Vi ska svänga ihop något på temat "Tillväxt, inkomstfördelning och fattigdom". Kan säkert gå vägen.
Och just som man tror att man alldeles domnat och besegrats av den här aldrig vikande kylan kommer något och ruskar om en så man tror man ska länga ihjäl sig efter riktigt het, brännande svensk högsommar: läser Stig Dagermans "Ormen" och allt är med ens lika levande som någonsin förut---
3 kommentarer:
Bekant och bekant...var bor du om ett år?
Ja, jag bor ju kvar i Uppsala, men inte i den här lägenheten. Den har vi bara till den 31/5... vilket är lite jobbigt iom att jag har tenta i början av juni :(
Haha, det är ju hysteriskt roligt att du istället delar upp namn i vilken bokstav de börjar på eller något sådant går efter hur många bokstäver de innehåller.
Skicka en kommentar