Ska nu försöka sammanfatta de senaste dagarnas intensiva upplevelser med några kärnfulla rader.
Först måndag, när Simon hämtade mig 10.20 med Berra och Kalle i baksätet. Det regnade nästan hela vägen up till Stockholm, och vi körde lite vilse pga Eniros värdelösa vägbeskrivning, men det innebar ju at vi fick se det vackra Sollentuna också. Och att Berra fick chansen att moona en stackars medelålders kvinna på väg in till stan.
Vi var ute i god tid och uppsökte en servering innan det var dags för insläpp. Något orutinerat var vi först av alla inne på Söderstadion och fick därför stå i en timme i regnet (måste köpa jacka), men efterhand fylldes läktarna och stämningen började infinna sig. Precis innan matchstart ställde sig alla upp och sjöng "Just idag är jag stark", det var fint.
Elfsborg var otroligt blekt och Hammarby tog över mer och mer. Klacken sjöng, skrek och visslade. Så fort Anders Svensson (riktigt dålig) fick bollen var det en gubbe bakom mig som vrålade "Kapa bena på honom!". Andra guldkorn från Bajenklacken var "Spela fotboll bonnjävlar", "Vi hatar Elfsborg" och, varje gång Johan Wiland skulle ta en utspark: "Sopa! Idiot! Horjävel! Lee Baxter!". Och Tidaholm såklart. Och när Pablo stänkte in segermålet bara exploderade allt när 10000 (minus ungefär sju Elfsborgsfans) blöta åskådare vrålade ut sin glädje.
Nåt spån hade förlustat sig med att krossa en ruta på bilen medan vi var på matchen, men det var bara ett litet hål och inget blev stulet. Körde inom Statoil och fixade med silvertejp och kartong. Sen var det dags för resans andra McDonaldsstopp, och sen påbörjades den långa färden hem. Berra och Kalle, som både skulle till skolan dagen efter, försökte desperat få sig lite sömn i baksätet. Något som Simon naturligtvis inte tolererade. Så fort det blev för tyst började han vråla eller veva ner rutorna ute på E4:an. Han körde bra i alla fall. Hemma igen kvart i fyra, något trött men mycket lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar