Min tristess kan i sanning sägas vara djup, när jag för första gången på åtskilliga månader plitar ner mitt lösenord och loggar in på Lunarstorms gudsförgätna community; jag hade, mer eller mindre, bestämt mig för att låta min profil självdö.
Loggar alltså in, och: allt är som förr! Precis som förr! Herregud, det kändes som våren 2006 igen. Jag har levt i illusionen att den dagen jag slutade använda lunar gjorde resten av min bekantskapskrets detsamma. En mäkta förhastad slutsats, visade det sig. Lina var där, Pillan, Albin, Chiffe, till och med Lotten verkar någorlunda aktiv. Och så började jag läsa mina gamla dagboksinlägg. Not for the faint of heart. Där fanns små stycken författade av mig ända från den sorglösa Läredatiden. Läreda: concrete jungle. Läreda, där man åt eller åts. Läreda, denna lejongrop. Och så vidare.
"Fre 22 aug 2003 19:34
Jag går numera på Linnéskolan, ifall ni vill träffa mig dagtid.
Känner på mig att det här blir en bra höst, med mycket flanellskjortor och The Band. Ska köpa en själv, behöver några skogshuggarattribut... Jag vill bli skogsvaktare i Yellowstone, har jag kommit fram till. Brottas med pumor osv. Bära flanellskjorta.
”Bermuda highway” med My Morning Jacket är härlig."
Som ett exempel bara. Vilken hjärtskärande naivitet. Jag tänker tillbaka, fäller en tår och kryper till kojs. Ny dag imorgon.
2 kommentarer:
Ptjaa, varför inte tjäna en kosing? Den har jag inte reflekterat över. But then again, är jag inte lite för godhjärtad för sådant?;) haha.
Jo, jag tyckte det gick alldeles utmärkt och att vi då bestämmer att vi kör på en till!? Vi måste ha en deadline.
hehe,förstår:)..På tal om ingenting alls,har du lust att se George Michael med mig den 29 juni på Stockholms stadion?
Skicka en kommentar