Ringsignalen, vår tids klassmarkör

Jag hade verkligen tänkt kläcka ur mig nåt snitsigt och småcyniskt nu: om hur skönt det är att hela valcirkusen är över, att nu är det minsann upp till bevis efter all uppfordrande retorik, "action speaks louder" osv. Men så gick jag in på Youtube och såg hela talet, alla 16 minuter. Och jag bara satt och log, och Jesse Jackson grät, och Oprah grät, och banne mig om inte mina egna ögon blev mer än lovligt grumliga och jag fick något verkligt tjockt i halsen --- det är så jääävla stort, det är vad det är. Man kan säga det till leda men det blir inte mindre sant för det.