Ibland går det lätt. Igår kunde jag knappt somna efter den vanvettigt spännande dubbeljakten, men i morse vaknade jag ändå vid halv åtta och tryckte i mig lite gröt med jordnötssmör och halsade ett par muggar kaffe. Snörade på mig skorna, fyllde ett par vattenflaskor, satte på mig Almas gamla toppluva.
Det var ganska hyfsat plogat men särskilt fort gick det inte, så jag bestämde mig för att sikta på en lite längre men lugnare runda. Fantastiskt väder. Men kallt; efter en timme frös vattnet i min ena flaska. Lufsade på i 5.45-fart ytterligare nästan en timme. Efter två mil var jag ganska trött när jag kom innanför dörren, men absolut inte förbi, mest hungrig, och då ringde givetvis mormor och ville prata om hur insnöade de är i Algustorp. Nu har jag i alla fall svängt ihop en rejäl laddning potatis- och palsternacksmos med mycket parmesan.
1 kommentar:
Dubbeljakten höll på att ta kål på mig. Satt och hoppade i soffan, bet på naglarna och hoppade ännu mer då guldet och bronset var vårt. Jag och karlen har kommit fram till att vi är otroligt duktiga på OS.
Att du ger dig ut och springer är helt otroligt imponerande. Jag vet inte vad jag skall säga, inga ord finns att säga men imponerad är ett milt ord.
Skicka en kommentar