Råraka

Idag måste jag verkligen göra slag i saken och bada mina fötter. När man är ute och springer då och då, och särskilt om man gör det i backar eller i trånga skor, är det ofrånkomligt med svarta naglar och smärre blåsor och förhårdnader. Med ojämna mellanrum unnar jag mig därför lite välbehövlig pedikyr. Blöta, fila, klippa, återfukta; problemet är att mina fötter är så förtvivlat breda och inte ryms i några konventionella kärl. Lösningen blev att 1) ta en fot i taget, och 2) utilisera skurhinken.

Och begreppet "skyddad verkstad" fick helt ny innebörd igår på seminariet, där vi satt i två timmar i ett litet grupprum och diskuterade (livligt!) vem som egentligen var den drivande kraften bakom pensionsreformen 1946.