Det är en konst att vara ledig tre och en halv månad i sträck, även för en så av otaliga jobblösa somrar luttrad och allmänt arbetsskygg ung man som jag. Jag har hittills i mitt liv aldrig haft dåligt samvete pga sysslolöshet. Inte nu heller, bör kanske poängteras, men den senaste veckan har ändå en viss lättare tristess gjort sig påmind. Var finns ett OS när man behöver det? Alla smärre göromål i trädgården som föräldrarna ålagt mig är gjorda, frysen full av bröd och jag kan bara springa så många mil om dagen utan att skada mig... Kort sagt, vägs ände; om än inte här, så åtminstone i sikte.
Det jag verkligen längtar efter nu är såklart att ta alla mina skjortor och böcker och flytta ner till Malmö. Överhuvudtaget längtar jag efter en hel radda saker som hör hösten till, men absolut inte själva hösten (vilket väl i så fall innebär vädret och mörkret, antar jag): billiga rotfrukter, fotbollsligorna runt om i Europa, att den svenska inrikespolitiken ska vakna ur sin semesterdvala efter Almedalen, att terminen i Lund ska börja. Förhoppningsvis kan jag få tillgång till lägenheten några dagar innan kursstart ("European governance", 15 poäng) och få lite tid att i lugn och ro komma tillrätta. Lokalisera matbutiker, reka lite löprundor osv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar