Det händer då och då, ja, rent av ganska ofta, att jag ångrar att jag inte läst mer ekonomi. Men så tänker jag tillbaka på hur urbota tråkig och världsfrånvänd jag tyckte att Nationalekonomi A i Uppsala var; alla dessa kurvor, dessa BNI-funktioner och marginalnyttor och komparativa fördelar (handelsteori var ändå den roliga biten), detta helt medvetna ihjältigande av kritiska perspektiv. Då minns jag att det aldrig fanns en chans att jag skulle orka traggla mig igenom trettio poäng till av den skiten.
Nuförtiden är jag ganska intresserad av ekonomi, läser en del bloggar och så, men det kom egentligen först när jag praktiserade i London och min handledare hade ansvar för de ekonomiska frågorna. Vilket även min nuvarande, här på EU-kansliet, har. Skillnaden är förstås att det på båda ställena handlar om politik lika mycket som ekonomi - det vill säga, att man tillåts erkänna att det handlar om ideologi och idéer och inte bara om vilka siffror som kommer ut på andra sidan en formel. Att kurvor inte korsar varandra i ett vakuum.
Annars är jag förresten väldans glad, för nästnästa helg kommer min trinda syster och hennes man till Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar