Om det här innebär slutet för det rödgröna samarbetet kan jag inte säga att jag sörjer nämnvärt. Vad som faktiskt hade potential att resultera i en spännande, framåtsyftande syntes av två nödvändiga perspektiv blev i slutändan inget annat än en menlös, defensiv kompromiss; radikal i varken fördelningspolitisk eller ekologisk mening. Så mycket om det.
Sd: jag tror uppriktigt inte att dryga 15 % av de röstberättigande i Hässleholm tycker som Jimmie Åkesson. Om man inte förmår skilja på partiet och de som röstat på dem, kommer det bara att leda till ytterligare polarisering. Det räcker inte att säga att man "vägrar samarbeta med ett främlingsfientligt parti" (även om det såklart är den enda sunda hållningen); man måste visserligen visa på varför de är främlingsfientliga, men samtidigt undvika att svartmåla och alienera deras väljare. Det viktigaste måste vara att i positiva ordalag, med självförtroende och framåtanda, presentera sina egna lösningar på de problem som finns.
Det som saknas är visioner och alternativ. Lösningen kan inte vara att ställa sig på torget i Landskrona och vråla att man skäms över att vara svensk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar