Efter många om, och inte helt få men, är Svejk äntligen avklarad. Nu återstår alltså bara ett tal och en fem sidor lång skrivuppgift. Men det är ju just inget, ingenting alls. Eftersom jag trodde att jag skulle behöva ligga vaken hela natten och läsa drog jag i mig flera muggar kaffe, och nu kan jag alltså inte sova. Ligger med fåfänga grubblerier och skriver ner små, meningslösa dikter i en av mina 326 anteckningsböcker. Jag hatar att vara vaken såhär dags, mitt i veckan, med kaffe i kroppen, utan något på tv, utan vettiga planer för helgen dessutom. Längtar verkligen efter påsklovet nu. Det känns som om mitt liv och min sinnesro helt är beroende av ett lyckat påsklov, så där får vi inte tveka. Pang på, ända in i kaklet. Sätt djävulska fotavtryck!
Jag fyller fortfarande år på söndag, och just nu känns det väldigt fint. Ska bli trevligt att ha hit släkten och äta och få saker. Inget går upp mot att få saker utan krav på motprestation. Bara tacka, bocka och säga välkommen. Det kan ju i alla fall inte skada att fylla år. Har jag kanske en liten nittonårskris? Ingen kan påstå att den inte hade varit befogad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar