Fan vad bra "Six feet under" är egentligen. Och äntligen blev det något av detta tåtrippande, detta gående likt katter kring het gröt som varit Claire/Eidie de senaste avsnitten. Och jag bara satt där med ett stort, fånigt leende och en kopp kaffe i handen. Jag blev så glad att jag var tvungen att sätta på Bruces cover av "I want you" från -75 och vagga fram och tillbaka i fåtöljen.
Just nu "New York City Serenade" från samma spelning. Maaaagisk.
Jag är så outsägligt pirrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar