Efter moget övervägande har jag kommit fram till att ryktet om min bloggs död var kraftigt överdrivet. Jag har inte hjärta till det.
I detta nu sitter jag och skriver min projektredovisning, som alltså ska mailas senast 23.59 inatt. Livin' on the edge liksom. Det är lögn och förbannad dikt alltsammans, naturligtvis. Om jag hade jobbat lika ambitiöst med arbetet som jag försöker tuta i Gunilla att jag gjort hade jag förmodligen haft 150 sidor nobelprismaterial i mina händer vid det här laget. Istället för 14 sidor löst sammanhängande dravel om måsar, byråer och strumpor. Det enda jag är riktigt nöjd med är just att Gunilla verkar sluka allt med hull och hår. Nu är jag i och för sig självkritisk i överkant. Texten är kanske inte direkt dålig, men det hindrar ju inte mig från att vara missnöjd. Nåväl. Fåfänga.
Frossade på småkakor och nyponsoppa till fikat. En nobel sysselsättning. Läste samtidigt en intervju med Alexander Bard, där det avslöjandes att han egentligen är döpt till Bengt och att han har prostituerat sig i Amsterdam. Det vill inte jag. Han påstår också sig ha kunnat hela postnummerkatalogen vid sex års ålder, men det tror jag inte en sekund på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar