Husliga spalten (valspecial)

Populistiska utspel i valtider är förmodligen ett lika gammalt fenomen som den representativa demokratin själv, och grisens roll i det hela heller ingen nymodighet. Valfläskets historia börjar i USA. Innan kylskåpet blev var mans egendom var en ”pork barrel”, en trätunna att förvara saltat fläsk i, ett oundgängligt inslag i amerikanska hushåll. Tunnan och dess innehåll var ett vedertaget mått på familjens ekonomiska välstånd. Exakt hur uttrycket sedan tog sig in i politiken är mer oklart, men man vet att ”pork” var etablerat i kongressdebatterna redan på 1870-talet. Idag förekommer liknande anspelningar på griskött, förutom i de nordiska länderna, framför allt i Östeuropa. Polacker talar om ”kielbasa wyborcza” (valkorv) och i Tjeckien kan man höra politiska förslag avfärdas som ren ”předvolební guláš“ (före valet-gulasch).

I ett federalt system med majoritetsval likt det amerikanska, där kopplingen mellan folkvalda och deras valkrets är stark, ökar incitamenten för tveksamma löften. I Sverige däremot har valfläsk historiskt spelat en marginell roll. Partierna lägger oftast debatten på ett högre ideologiskt plan och undviker rena ”plånboksfrågor”, menar statsvetaren Henrik Oscarsson vid Göteborgs Universitet. Dock är det möjligt att utvecklingen svängt i takt med att skiljelinjerna mellan de politiska alternativen grumlats. En grupp som utmärker sig i den svenska väljarkåren är pensionärerna. Dels är de ojämförligt välorganiserade, dels tycks de ovanligt mottagliga för valfläsk. Undersökningar visar att pensionärer röstar mer ”egoistiskt” än andra, något som förklaras med att de redan hunnit njuta de flesta av den generella välfärdens frukter; på ålderns höst tillåts privatekonomin därför väga tyngre.

Huruvida grisen i sig kommer att bli en valfråga är fortfarande ovisst. I höstas grasserade skandalrubrikerna i dagstidningarna, när grova fall av vanskötsel uppdagades hos svenska svinuppfödare. Sedan dess har debatten tystnat betänkligt. Jordbruksminister Eskil Erlandsson, själv gammal grisbonde, var visserligen ”upprörd och riktigt ledsen” över missförhållandena. Avslöjandet kom olägligt, då regeringen avvecklat Djurskyddsmyndigheten så sent som 2007. Myndigheten hade mottagit kritik bland annat i samband med att man försökt detaljreglera guldfiskars levnadsvillkor. Det lär vara politiskt svårt återuppväcka den. Oppositionen har i dess ställe lanserat idén om en DjurO, en speciell ombudsman, men inget parti tycks driva frågan med någon större gusto för tillfället. Till syvende og sidst är det naturligtvis upp till dig, kära läsare, att avkräva våra folkvalda tydliga besked om hur de ställer sig i olika grisrelaterade spörsmål. Och en Facebookgrupp till kan säkert heller inte skada.

Recept

Grillsäsongen är i sanning över oss. Griskött är billigt även om man handlar ekologiskt - i synnerhet om man väljer annat än filén! Dessutom är det lättlagat och förlåtande på grillen, då det myckna fettet förhindrar uttorkning. Att förkoka revbenen gör dem oanständigt möra.

1 kg tjocka revben av gris

6 klyftor vitlök

10 hela svartpepparkorn

2 lagerblad

0,5 dl mörk soja

0,5 dl flytande honung

1 färsk chili

1 limefrukt

Salt

• Koka upp fyra vitlöksklyftor, svartpepparn, lagerblad och salt (ungefär 2 tsk per liter vatten) i en stor gryta. Lägg ner revbenen. Låt puttra på svag värme i en och en halv timme.

• Finhacka chilin och resterande vitlök. Riv det yttersta skalet av limen, pressa ur saften och blanda alltsammans med soja och honung. Salta efter behag.

• Kleta in revbenen omsorgsfullt med blandningen innan de läggs på grillen. Tack vare förkokningen kan du nu koncentrera dig på att få en aptitlig yta. Det går även utmärkt att köra dem i ugnen, 25-30 minuter på 225 grader.

(publicerat i kommande Polmagasinet)