Var inte rädd att pochera vaktelägg

Gårdagens note to self kan sammanfattas som: mjukglass, butterkaka och vitt vin är inte att betrakta som en substantiell lunch. Och jag behöver ordentlig sömn och mitt eftermiddagskaffe. Nu blev det en synnerligen fascinerande och trivsam valborg, full av intryck, men framåt kväll var jag så inihelvete trött att det bara inte bar längre. Istället för rugbymatch på Ekebyfältet rullade jag hem och sov, sov, sov.

Annars var ju vädret helt fantastiskt; jag hörde att det regnade i södern, men på oss 8000 i Ekonomikumparken sken solen nästan jämt där vi satt i en enda hög, kändes det som, och både jag och Albin tyckte att vi såg lillasyster Åkerberg, plus att vi träffade en tjej som definitivt hade jobbat med Sara Martinsson på Friday's i Malmö. Hon råkade stänga av sin mobil och hade glömt pinkoden i Skåne. Handbollsjens kom också. Vanvettiga mängder krossat glas, mosade jordgubbar i asfalten, Evas mammas man gav mig det onda ögat. Idag ska jag se Thomas Östros förstamajtala.